Får ett mejl ifrån en man som jag refuserat och han frågar "kan *d*u* bli sjuk?", med stark betoning, smått föraktfull, på du. Men jag kanske ska se det som en tydligt tecken på hans besvikelse när jag förklarade att jag skulle springa ifrån honom. Redan på uppvärmningen. Han såg det uppenbarligen som en möjlighet att hugga nu. Tänk vad ofta det är vi blottar oss i det vi säger, i det vi gör och hur vi reagerar på saker. När någon har ett ironiskt, nedlåtande eller, (det här ordet älskar jag... och det finns ingen som helst bra översättning på svenska) "patronizing" sätt emot någon annan. När det sker i mitt liv, så tänker jag "Oj, vad står det där för?". Oftast kan jag läsa in något. Kanske ilska, rädsla, besvikelse, avundsjuka, missunsamhet eller eget tillkortakommande. Sen finns människoarten som saknar "empati". De uttrycker sig ofta i stil med "det är ditt val", "det är du som", "det är ditt fel att", "du har gjort så att" osv. Deras motto är oftast "de facto", eller "ha ryggen fri". Den grenen ska man hugga. Direkt. Där kan det växa ut något friskt i stället. Så du är stark och härlig rakt igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar