när vi två blir en

Ibland roar jag mig med att läsa dejtingprofiler. Inte för att jag vill dejta utan för att det är lite kul. Alla dessa fantastiska roliga välutbildade välavlönade och välmående män som då finns i Sverige och som åker motorbåt, kör snabba bilar, klättrar i berg, sitter på stränderna i Thailand, cyklar mountainbike, åker motorcykel, bygger företag, dyker, flugfiskar och driver sina kök som en GuideMichelin-krog...... hallå.... går ni på Bea som jag, eller tankar ni på Statoil som jag. Say Hello till mig nästa gång.
Men då tänkte jag att om jag ska plantera en profil så ska den ju liksom vara ärlig. Ingen falsk marknadsföring här inte.
Så jag börjar fila litegrann. Ska vi se om jag kan hitta någon bild att lägga ut, efter ex en timme spinning, för då kan de ju ivarjefall inte bli besvikna IRL.

jag skriker åt tekniska ting, kan då säga fula ord på f och k
har noll lokalsinne
blinkar när det svänger i parkeringshuset
hittar ALDRIG bilen
tappar ofta bort mina nycklar
vet aldrig var jag lagt mobilen
blir full av att lukta på vinkorken, så dricker hardly ever
skulle kunna säga, kan jag få en isbit, om jag nu dricker vin
tycker inte om att laga mat
skulle kunna säga sorry tänkte gå ut i skogen, om jag inte hunnit, fast en inplanerad middag
skriver mycket vid min dator
kan ha datorn i sängen
vill att filmer ska ha lyckliga slut
vill bara umgås med vänner som jag trivs med
tycker inte om att fira semester i kollektiv
kan ibland skjuta upp viktiga telefonsamtal
lätt pedant
dammsuger nog varje dag
kan ligga och läsa "Runner´s World" och "kartor" på kvällarna
har fällt kommentaren "ge mig Expressen och låt det gå fort"