Sontjat

Han ringer och undrar, och undrar samma sak igen när jag kommer hem, "Huuuuuur kan det ta så lång tid för dig att handla?".
Jo, det ska jag berätta. Först parkerar jag bilen och när jag kliver ur träffar jag en dagisfröken som tog hand om dig när du var liten på dagis och vi har väldigt mycket att prata om. Sen kliver jag in i affären och hälsar på han som alltid har ordning på alla kundvagnar och jag frågar om det är han som har julpyntat så fint i butiken och han skrattar som alltid och säger "jaja", dvs det är också samma svar som alltid. Jag går till tobak och hämtar ut biljetterna som mor och far ska få i julklapp, och då jobbar P där och vi pratar ju alltid om ditt och datt, för hon är så urmysig och har ju tränat för mig förut. Där köper jag tidningar i parti och minut. Till mig. Till din syster, eftersom den innehåller en DVD som hon älskar. Sen en till dig. En Slitz och det bär mig verkligen otroligt mycket emot att både säga det och göra det, men jag vet att du kommer att bara dööööö över den där kalendern som bifogades och du är ju en så himla bra kille, tjejfostrad, som vi säger och det betyder att du respekterar kvinnor som bara fanken och aldrig någonsin skulle tala nedlåtande, eller trampa på någon brud. Men du ska veta att det ändå är med stor tveksamhet som jag häver ned den där blaskan i korgen. Sen går jag vidare och letar efter det jag ska ha. Då dyker jag på tjejen som tog över verksamheten jag bedrev förut och vi har mycket att prata om. Jag hejar sedan på butiksägaren och vi pratar om träning och löpband och hur man idag, där vi befinner oss i livet, tränar för att kunna träna överhuvudtaget. Då har jag i min korg gräddde, mandel, socker, två feta mörka chokladkakor. Saknar minimarschmallows, jordnötter, pistagenötter, sirap, florsocker, knäckformar, dumlekola. För det är vad som står på listan. Men jag hittar det också. I kassan så smäller en julmust hos kunden som står före. Det torkas i kassan och muttras bakom ryggen på mig. Själv står jag och tar det lugnt i julhandeln och är tacksam över att det inte är min flaska. Men jag kan också. För jag har lyckats göra hål på sockerpåsen så den läcker strösocker när den dansar på kassabandet. Så gick det till min son! Jag handlade och hade trevligt och träffade Karenpialennartlenalisa.