Ondagens Luffarliga

Jag tog jag mig till Alby, för luffarligans onsdagstävling. (Jo, jag jobbar, men 16.00 till 21.00 idag).
Där mötte jag JL som hade trasslat med stigarna, så han tog bakvägen till mål. Jag valde Långa Banan. Det är ju dags att tänka på Skåne 2009 (Vad nu Tiomila har där nere på slät-markerna att göra?)!. När jag jobbade som utbildare på SAFE sa jag alltid till mina elever att när de tränade själva skulle de ha samma teknik som de tänkte ha när de sedan stod på scen och körde klasser inför 100 pers. För som du övar in, så blir det. Samma gäller orientering. Den teknik jag vill ha på tävling den ska jag öva in på träning. Jag glömmer ofta det. Det första jag glömmer är att tejpa skosnörena. Det betyder att jag under varje Luffarlopp får stanna ett antal ggr för att knyta om och jag tappar kartkontakt. En annan ovana jag har är att inte läsa kontrolldefinitionen. Detta får oftast till följd att jag springer och letar efter fel sak där inne i ringen. Så gjorde jag idag med. Jag stod vid branten och funderade (=svor), för jag var ju övertygad om att jag var rätt, men inte tillräckligt övertygad för att inte springa upp och ned och runt och på och längs med och bakom och framför den där branten, innan jag efter ett par minuter tänkte 1. Någon har plockat ned skärmen 2. Jag ska inte ha branten. Så jag läste på kontrolldefinitionen och insåg 2. Jag ska inte ha branten. Jag ska ha höjden. Skit, tänkter man då. Ibland kan jag också känna mig lite läs-lat, glasögonen är immiga..., så jag chansar eller väljer helt enkelt ett sopigt vägval som är typ tre kilometer längre än fågelvägen, för då kan jag ha kartan under armen och ta av mig glasögonen några minuter. Eller så kan jag ibland inte "orka" ta mig runt och bara går raka vägen, trots att sista säkra så uppenbarligen kommer via ex stigen. Så gjorde jag också idag. Det var hur fint som helst att ta stigen runt och 25 m in till kontrollen, men icke. Jag drog rätt igenom, hade ingen sista säkra och gick där fram och tillbaka i sluttningen. Men nu ska det bli skärpning. (Är ändå glad över dagens pallplats.. men...) Nästa gång ska jag tejpa skosnörena, läsa kontrolldefinitionen och gå "stark" från start till mål. Då ni gubbar, då får ni hålla i hattarna!!