torsdag 27 november 2008

bilstöld


Ett antal (otal) gånger i veckan ökar hjärtfrekvensen, stresshormonerna sprutar och min hjärna övertygar mig om att bilen just blivit stulen ifrån parkeringen. För den står ju aldrig, där jag ställde den. Sån´t är jobbigt. Tills man kommer på var man egentligen ställde den.

2 kommentarer:

Anonym sa...

det är tecken på att åldern börjar ta ut sin rätt, som farsan skulle ha sagt
det blir värre med tiden ;-)

ET sa...

Haha. Fick körtkort 1984. Det var då det började. Kan säkert bli värre. Mardrömsscenariot var en gång när jag kom tidigt till en Tiomilparkering, tusen och åter tusen bilar på en gigantisk åker. När jag gick därifrån var det tiotusen och åter tiotusen bilar på samma, men nu, ännu mer gigiantiska åker. Jag letade tills solen gick ned....... rad efter rad, bil efter bil, "mil efter mil" :-)........