söndag 25 maj 2008
löpteknik
Ibland blir jag galen när jag ska ut och springa och det är när jag tar med nycklar, mobil och mp3. Sladdar som hänger och hörlurar som åker av när jag trasslar in mig i träden i skogen. Saker som låter i fickorna och jag tänker "Så här var det inte förr". Då gick jag liksom bara ut, stängde dörren och hade skogen utanför knuten. Sen sprang jag en timme och lyssnade på naturen. Telefonen satt fast i en sladd i väggen hemma i hallen. Klockan var rund och lika runt rörde sig tim- och minutvisaren. Men löptekniken idag skiljer sig från förr. Och fort går det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Betssy, fixa lamporna på bilen nu.
Men varför alla dessa grejer?
Lämna allt, utom nycklarna, hemma och gör som "förr"!
Du behöver varken iPod eller telefon. Skriv en lapp om var du är. Lyssna på naturen.
Back to basic. Simple as that.:-)
Det är så himla sant. Men mobilen är för att jag så ofta hamnar vilse. Men iPoden idag är enbart för att jag inte ska slippa känna hur långt ifrån bra jag springer. Lite som en distraktion. :-) kram
varför blev jag anonym för?
Men du springer. Bara DET är bra! :-) Våga prova utan distraktion. Och då kanske du inte heller springer vilse. ;-)
Haha. Jag minns när jag sprang i Sörmlandsskogarna långt innan mobilen var uppfunnen. Det hände alldeles för ofta att jag fick knacka dörr i någon enslig stuga och be om att få låna telefonen. Sen blev jag sittandes vid något köksbord med lite saft och om jag hade tur en liten kaka. Tills pappa kom tutandes med bilen:-) Varje gång lovade jag sedan dyrt och heligt att alltid ta med kompass och karta. Varje gång som pappa kom tutandes med bilen.
Skicka en kommentar