Kärleksparadoxen 3

"Varför blev det inte vi?" Så frågar han mig idag, efter 24 år av frånvaro. Det var då han kom in i mitt liv, i sällskap med en annan. Jag skrattar bara. "Vi skulle ha passat bättre ihop", fortsätter han. Jag skrattar igen, bättre än vad eller vem? Det är ett ofattbart, ett härligt och roligt möte. Kanske något lite ledsamt om jag tänker lite lite längre. Men jag tänker kort och är bara där och nu och fnittrar. En latte på tre timmar. Jag som brukar ta tre latte på en timme. När vi åker ifrån Sturegallerian ser jag några försäljningstånd vid Åhlenshuset och jag häver hur mig "Är det redan julmarknad". Jag måste ha varit avslappnad i hans närvaro för det är bara såna knäppsaker jag kväker ur mig när barnen är med. Han tittar förvånat på mig för ett kort ögonblick och jag har ett sånt där jätteTulsaskratt inombords och jag låter det bubbla men inte allt fullt ut för då måste jag stanna bilen och då kommer jag liksom ta en massa plus ifrån den sidan på balansbrädann där jag hänger just nu hos honom och han kommer lägga över dem på minussidan. Fast han verkar förstå.... ändå. För det kommer ett så fint mess som avslutas med..... "Snart Julmarknad, kram". :-)