sengångare

Sena arbetsdagar ger sena nätter. För man måste ju hinna med det andra i livet också. Ni vet. Handla. Laga mat. Städa. Tvätta och alla andra göromål som går att leja ut på svartbetalda husnållsnära-tjänster-tekniker. But I don´t. Då. Då ska jag sätta mig ned och tänka "Stopp Andas Tänk" istället för att ta itu med de där sakerna där man behöver vara klarvaken, mätt och på toppen av dygnsintelligensen. Missar det ibland. För att jag ska - bara. Då blir det så sjukt galet fel och galet fel går inte att åtgärda när det krävs personlig kommunikation meden nattstängd kundservice och så kan jag inte sova. Vaknar trött och kopplar på autopiloten som också kan blir trött och mobilen.... Var i h-e lade jag mobilen. Alla ställen utom hemma. Eftersom jag varit på just de ställena. Väcker sonen. Behöver åka igen. Hämta mobilen. Jobba en timme här sen hit och sen dit och tillbaka en timme här.

Jag säger till sonen när han känner sig som en medstressare till sin mamma, att "det här är livet". Han stannar upp med sin sömndruckna blick, gårdagens t-shirt, och nattrufsiga hår, så säger han "Nej mamma, det här är du".